Studie utfört av Stressforskningsinstitutet visar ljusets vikt för ungdomars mentala hälsa

Arne Lowden vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har genomfört en studie för att öka kunskapen om ljuspåverkan kan vara kopplad till uppkomst av depressiva tillstånd och ofullständig sömn samt visa på enkla och nya belysningsverktyg för behandling. Projektet vände sig till gymnasieungdomar i Stockholmsområdet och uppdelades i tre faser.

Stressforskningsinstitutet är ett forskningscentrum inom området stress och hälsa. Institutet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet och bedriver grund- och tillämpad forskning utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser. Verksamhetsidén är att studera hur individer och grupper påverkas av olika sociala miljöer, med särskilt fokus på stressreaktioner och hälsa. Den långsiktiga målsättningen med forskningen är att bidra till en förbättrad folkhälsa.

Stressforskningsinstitutet fokus ligger på den mentala ohälsan som ökar bland främst unga. Man ser att unga har i större utsträckning sömnstörningar och trötthet dagtid. Genom att inte följa kroppens naturliga dygnsrytm så kan man försätta kroppen i ”social jetlag” och i värsta fall drabbas av depressioner. Orsaken till detta kan bero på sömnbrist och brist på dagsljus.

En studie genomfördes med 1 242 elever (1 622 elever tillfrågades men alla svarade ej på enkäten) som svarade på en enkät om ljus, sömn och hälsa. Beroende på vilket svar eleverna uppgav kring frågor gällande sinnestillstånd med depression så delades de in i olika grupper. Grupper med låg, medium och hög depressionspoäng bildades. Man kunde se att allvarlig depression hos elever låg på 18 % vilket är dubbelt så vanligt förekommande än hos vuxna som ligger på 9 % bland 20-29 åriga i riket. Av de elever som uppvisade depression var ca 70 % flickor. En rad faktorer vi­sade samröre med depression som sämre skolprestation, mindre fysisk aktivitet, stress och sömnproblem, mer dagtidssömnighet. Man kunde i studien se att exponering för dagsljus var en signifikant faktor. Eleverna visade ett mönster över att de mörka höst och vinter månaderna så mår de sämre än under ljusare årstider.

Nästa steg för de som deltog i studien var att alla fick en ljus- och rörelsemätare för mätning av sömn-vakenhetsmönstret under en vecka. Man studerade elever under den mörka säsongen och under den ljusare säsongen. Resultatet visade att årstidens växlingar ger stor skillnad i sömnutfall, elever får en förkortad och mer störd sömn under den mörka årstiden.

Slutligen fick de elever som deltagit i studien en inbjudan att delta i en behandlingsstudie med ljusglasögon. Under 2 veckor bars glasögon på morgonen under den mörka årstiden. En enkät besvarades före och efter behandlingen. Två typer av glasögon användes, en med vitt ljus (ca 1000 lux) och en med rött ljus. Elever med samma depressionspoäng parades ihop och en elev i varje par fick använda vitt ljus, den andra rött. I början av november 2017 hade 50 elever deltagit. Preliminära resultat visar att följsamheten till behandling om 20 minuter per dag var mycket god. Även om det vita och röda ljuset gav i stort sett samma resultat så i realitet så ger röd belysning minskad synbarhet och är inte en miljö man kan studera eller jobba i. Depressionsbesvär minskade signifikant med 25 %. Stress minskade med 11 %, trötthet med 14 %, sömnproblem med 16 % och grad av kvällspigghet med 5 %. I försöksgruppen hade 68 % allvarlig depression före försöket den gruppen minskade till 26 % efter försö­ket. Sammanfattningsvis förefaller ljusbehandling med ljusglasögon vara en effektiv och enkel metod att delvis re­ducera rapporterade problem med humör, trötthet, sömn men även stress. Sömnen efterliknar efter behandling den sömn vi kan se under den ljusa delen av året.

Läs hela rapporten här

Källa: Arne Lowden Stressforskningsinstitutet Stockholms Universitet