Paneldiskussion om ljusets effekter på hälsan
I en paneldiskussion om ljusets effekter på hälsa och dygnsrytm så lyftes flera intressanta resonemang fram. Diskussionen faciliterades av National Lighting Bureau (NLB) med forskare Mariana Figueiro, Kevin Kampschroer och Mary Beth Gotti.
Bland annat diskuterades ett projekt där man skulle bygga ett sjukhus där belysningen skulle bestå av armaturer med egenskaper för att skapa en sån gynnsam miljö som möjligt för patienterna, allt enligt de nya forskarrönen. Då det finns en stor potential i att patienter har en snabbare återhämtning och därmed kan sjukvården ge effektivare vård. Dock visade det sig att vid det tillfället att det inte fanns armaturer på marknaden som kunde möta de krav som projektet krävde. Utvecklingen av LED-belysning har skett snabbt och idag har vi till exempel armaturer där belysningsstyrka och färgtemperatur kan regleras med fjärrkontroll för att ge den bästa lösningen för våra kunders verksamhet. Läs mera om SkyPANEL CTC här.
MondeVerde kan varmt rekommendera att titta på paneldiskussionen som finns i sin helhet här: https://youtu.be/ddl2rlP84Ag
En kort sammandrag finns här nedan:
Ljusets påverkan på människans hälsa är numera en etablerad vetenskap. Vissa saker är mer vetenskapligt klarlagt som t.ex. ljusets påverkan av sömnhormonet melatonin. Blått ljus dämpar melatonintillverkningen vilket gör att under de perioder vi utsätter oss för dagsvittljus så stoppar sömnprocessen. Brist på melatonin ökar risken för cancer eller sämre immunförsvar, utöver de sömnproblem man kan få. Därför är det viktigt att ha rätt ljus vid rätt tillfälle så att vår dygnsrytmscykel fungerar som den ska.
Stresshormonet kortisol påverkas av ljuset och hjälper oss att vakna och bli aktiva efter en natts sömn. Forskning visar att inte bara blått ljus påverkar denna hormon utan även rött ljus kan ha viss påverkan. Detta kan vara ett mycket viktigt verktyg särskilt för människor som arbetar i skift och behöver själva påverka deras dygnsrytm. Vi människor behöver balans när det gäller vår kortisolproduktion för att det inte ska slå över till ohälsosamma stressnivåer i kroppen. Experiment med nattarbetare visar att man kan genom rött ljus öka kortisolproduktionen i kropparna utan att melatoninproduktionen dämpades. En förhöjd kortisolproduktion skulle alltså under vissa omständigheter ge samma resultat som en dämpad melatoninutsöndring, d.v.s. mer energi och ökad produktivitet.
Man använder sig idag av t.ex. ljusbehandling av Alzheimerpatienter och demenssjuka genom att exponera dem för ljus som gör att de sjuka får en bättre sömn, dygnsrytm och även minskar risk för depressioner. Användningsområden för att förbättra människors hälsa ökar i takt med forskning och produktutveckling av armaturer.
Den totala mängden ljus över hela dygnet påverkar vår hälsa, sömn och vakenhet. Morgonljus gör att man vaknar, ljus på kvällen försenar insomnandet. Det är en komplex vetenskap som fortfarande kräver mer forskning för att förstå alla kroppens mekanismer fullt ut. Man tror att i framtiden så kommer belysning vara mycket mer anpassat till individen och dess behov istället för en lösnings för alla.
